lördag 10 juli 2010

VILA I FRID "PAPPA"














Idag Lördag 10/7-2010 kl 15.55, gick min älskade "far" bort efter en lång tids kämpande mot sin prostata canser.

Lennart Thübeck var inte min biologiska pappa, men den enda pappa jag har haft under min uppväxt.
Han tog hand om oss sedan vi bara var barn och var alltid till hands när man behövde honom.

Man brukar säga att meningen i ordet pappa är inte vem som är den biologiska pappan, utan den som är där för barnet....och det stämde på 100 % när det gällde min Pappa Lennart !!

Tänkte så många gånger på dig ...att ringa dig och när vi väl var i Malmö och frågade om du ville ha besök så svarade du att du mådde jättedåligt och bara låg och kollade fotboll, och att det var bättre att vi tog det en annan dag.......Jag respekterade din vilja, men känner mig ändå sååå fruktansvärt skyldig att jag inte bara gick raka vägen upp till dig ändå.

Ditt liv var inte lätt......med alla dessa drogproblem, men sedan ca10 år tillbaka så vände du ditt liv helt åt andra hållet och blev drogfri, skaffade jobb och blev själva mr Aluma himself..!

Igår när jag gick ner till källaren för att kolla upp några gamla speglar jag skulle ha, så låg det en lapp ifrån dig som du skrivit.......du hade skrivit:

Hej Morgan
Här är lite sladdar till dig
Kram Pappa

Kanske detta var ett tecken från dig...jag minns ialla fall att jag höll hårt i den och tänkte att denna ska jag spara och ringa dig direkt när jag kommer upp från källaren, men tyvärr kom annat emellan....

Kan inte fatta att du är borta !!!!! Sitter här med tårfyllda ögon, tårarna rinner ner och kan inte se bokstäverna på tagentbordet riktigt.....
Det känns så fruktansvärt tungt att du inte finns mer.

Jag älskar dig pappa.......fast vi inte drog jämnt när jag var liten.
Men efterhand som man växte upp så förstod vi hur mycket du kämpade för oss och alltid var där till hands.

Jag skulle kunna fylla hela bloggen av minnen från dig..........

Jag hoppas att du hittar mamma däruppe och att ni får vara tillsammans som mamma ville.
Om du inte redan visste hur mycket jag älskade dig, respekterade dig, såg upp till dig när du levde så säger jag det åter igen !!!

Du är borta nu, och borta är även din smärta.
Men du lämnade en annan smärta kvar till alla som älskade dig.
Minnena kommer alltid finnas kvar hos mig !

Vila i frid pappa.

Din son Morgan !!!


Inga kommentarer: